Underreden till lok och tender
Skam den som ger sig. Efter två tidigare omgångar av försök till att få till ett Ga-lok så blir detta det tredje försöket. Det första blev inte bra pga bristande erfarenheter på vad som fungerar och även god tro på att den inköpta chassie-plåten var OK. Det var den ju inte. Chassieramar i 0,5 mm nysilver räcker inte långt. Den andra revisionen gick ut på att förstärka ram och annat. Inte heller det fungerade. Dessutom var etsningen inte särskilt lik ett Ga-chassie.
Därför är det nya tag och delar till underrede för både lok och tender är frästa i 1,5 mm MS. Den gamla drivningen med Mashima-motor och Slater växellåda kommer att ersättas av Faulhaber. Mer om detta längre fram.
Lokchassiet är nästan färdigt. Återstår konsoler och fästen för hytten.
Tenderchassiet avvaktar montering av fjäderpaket och balansarmar.
Tenderchassiet är färdigt med bromsanordningar och fjäderpaket. Hjulupphängningen för tenderhjulen krävde lite jobb i svarven. För att få axlarna att löpa i hornblocken fick jag svarva och gänga axeltappar. Slaters har ingen passande variant för just dessa tenderhjul. Slaters har ju vagnshjul, ekrade med 3,2 mm genomgående axel som skulle passat bättre men jag har inte hittat passande storlek.
Ga-tendern är färdigbyggd. Underredet ska målas och förses med strömupptagning, fjädrar och koppel. En separat ljuddekoder med stor hörtalare placeras i tendern. Troligen blir det lite barlast också för bättre gångegenskaper. Vi får se efter provkörning. Dom gamla fotgenlyktorna fick sitta kvar även efter ombyggnad till gasbelysning. Jag tror att det berodde på att den här typen av lok sällan gick backgång i tåg, och därför var det onödigt att byta dessa till AGA.
Tendern kompletterades i Sverige med gavel mot hytten för bättre komfort.
Tendern är klar och väntar på installation av ljuddecoder och belysning. separat strömupptagning är gjord på dom två främre axlarna som dessutom kopplas till lokets strömupptagning.
Koltag och den "svenska" gaveln.
Chassiet är provmonterat med hjul och fjädrar. Koppelstänger och vevstake är på plats och provkörningen har gått bra med batteridrift. Det blev nog lite för hög hastighet med ett 9V batteri. Strömupptagningen på loket ska göras med pitzkontakter på axel 1-3 så dom kommer att monteras efter målning.
Loket provisoriskt sammansatt. Det fattas en himla massa rörmokeri som ska monteras efter målning.
Ga-loket är en bjässe. Det är knappt att det passar på min lilla bana med väldigt korta körsträckor. Nu väntar målningsarbetet. Först primer och sedan slutfinish med Tamaia matt svart som faktiskt ger en lagom glansig yta. Sotskåp och skorsten sprutar jag med matt Humbrol spädd med aceton så att dessa blir riktigt matta.
Här är alla delar som ska monteras. Det återstår att måla främre buffertplankan och plogarna samt lyktinsatserna. Drivningen är en Faulhabermotor med påbyggd växellåda 1:6 som driver en vinkelväxel med utväxling 1:3. Tendern väger 600 gram och loket bör väga c:a 1500 gram för att få en tung gång. Ytterligare provkörningar får avgöra var det vikten hamnar. Inredningen i hytten är påbörjad men det är ont om dokumentation så det blir nog några gissningar.
Så var Ga-loket klart och körbart efter många vedermödori augusti 2014. Projektet startade våren 2007 med första försöket med etsplåt och diverse tillbehör från Uhde´s railway i Hamburg. Motorn som var för svag, 0,2 W och ramverket av 0,5 nysilver var alldeles för vekt. Ett nytt försök ett par år senare blev inte bättre även om motor och växellåda var bättre.
Under resans gång har jag lärt mig en del om de tyska (Preusiska) G8-loken och deras historia i Sverige. Många ombyggnader och förbättringar gjordes under deras långa livslängd. De mest påtagliga var byte av sotskåpsfront och sedan panna allt eftersom dessa havererade pga dålig kvalitet. Loken byggdes inte om samtidigt utan det skedde när behoven uppstod. Löphjul kom till för att bättra på gångegenskaper på vissa individer. Därför kan det vara knepigt att få till en modell vid rätt tidsperiod. Det är inte så gott om bildmaterial heller som kan hjälpa till.
Avslutningsvis en skymt av hytten med lite detaljer. Det saknas en del. Avståndet mellan lok och tender är något för stort men måste vara så för att klara banans kurvradie. (R=1000 mm)