Bygga ånglok litt B

Ånglok litt B

Efter Hb-projektet som inte är helt avslutat så hade jag bestämt mig för att inte bygga fler lok. Åtminstone inte på ett bra tag. Det finns ett antal vagnprojekt som väntar och banan behöver pysslas om. Men antagligen så är man lättpåverkad eller så kan det bero på en åkomma jag lider av. Nämligen lödarsjuka. Förmodligen den allvarligare arten. Läkarvetenskapen och andra står frågande. Plumbs morbo severe skulle den kunna benämnas på latin.

Nåväl, jag blev kontaktad av en person som enträget bad mig bygga ett ånglok mot ersättning. Jag har fått sådana förfrågningar åtskilliga gånger men alltid avböjt. Men denna gång så gav jag med mig om det blev ett B-lok eftersom det fanns på en avlägsen lista. Drygt tre veckors intensivt konstruktionsarbete vid datorn så blev det underlag för etsplåtar. Filerna är skickade till Scotland nu i slutet på feb.

För att kontrollera att konturer på ytor som inte är vinkelräta kan det vara bra med en pappmodell för att se att man har slagit ut ytorna rätt. Printad från etsfilens konturer på ett tjockt papper.

Det är lite knepigt att få alla detaljer rätt och rakt på pannan som i det här fallet är ett mässingsrör. Då är svarven ett bra hjälpmedel för att tex. linjera upp pannbanden.

Tenderunderredet består av profiler så dessa kunde jag starta med i avvaktan på etsningarna.

Övriga delar finns på etsplåtarna. Boggier, tankar, buffertbalk och bromsdetaljer.

Fyrboxen ska dölja motor och växellåda, varför pannröret sågas upp och och förses med plåtar.

Skorsten på gång. Ett uppslitsat rör som konas.

 Domen klipps ut vinkelrät av 0,3 mm mässing med höjd som är större än de färdiga måtten.  Den horisontella formen bestäms av en styrplåt med olika radier.

Styrplåten löds fast invändigt och den undre delen förses med en förstärkning.

Överdelen klipps upp för att kunna bocka in flikarna.

Flikarna är invikta och fästade med tenn.

Den övre delen fylls invändigt med bly och tennspacklas rikligt på utsidan. Sen är det bara att fila fram formen.

Nederdelen klipps och formas efter pannan. Invändigt så kan man se en del av blyfyllningen.

B-lokets dom har uttag i sidorna eftersom sandventilen sitter invändigt. Ämnet för domsadeln formas efter pannan.

Sadelämnet löds fast och kanterna tennspacklas. Mera filning och finputsning av tennspacklet.

Domen skruvas fast på pannan. Skruven döljs av locket till sandbehållaren. Domen behöver sen ett par omgångar med primer som slipas för att få bort de minsta skavankerna.

Detaljer. En del är köpta gjutdelar men de flesta är egentillverkade som inte går att etsa. Det kommer att behövas fler längre fram i bygget.

Etsplåtarna har kommit från Scotland. Två st A3-plåtar i 0,55 mm nysilver och en 0,3 mm i mässing. Nu börjar projektet ta fart på allvar. Det blir svårt att slita sig. Våren är på väg och trädgård och annat behöver sin tid.

Löpboggin börjar ta form. Först sidorna som lamineras upp i tre skikt.

Boggien hopsattså långt som är lämpligt med tanke på målning. Det ska till en hel massa bromsdetaljer och fjädrar som monteras till sist. Det är mycket småpinaler som ska finnas med för att det ska bli en löpboggie typisk för B-loket och det mesta syns tydligt.

Hytten är en sk. vindklyvarhytt (för att minska luftmotståndet?). STH var ju hela 90 km/h. Hytten är den tidiga öppna utan dörr. Taket är avtagbart för att kunna komplettera med detaljer på  pannan som sticker ut. Det är tveksamt om hytten ska vara fast i pannan eller ej. Det får avgöras längre fram vad som är mest praktiskt.

Jag har ganska ofta fått frågan hur man sätter ihop två ytor (laminerar). Min metod går ut på att bestryka ytorna med lödpasta för att sedan trycka ihop dem helst med styrhål så att inget kan flytta på sig under lödningen. Mn ska inte vara för snål med pastan.

Tråd sätts i hålen.

Sen sätts stycket i spänn med hjälp av profiler. I mitt fall använder jag L-profiler av aluminium för att få det hela garanterat rakt. Många klämmor så att kapilärkrafterna kan få lodet att flyta ut. Sen in i ugnen. Temp. på max. Vår ugn går till 250 gr. Lite al-folie i botten så att man inte sölar ner. Att göra detta i en ung gör att hela arbetsstycket får samma temperatur samtidigt och undviker på så sätt temiska spänningar.

Efter c:a en halv timme plockar man av profiler och klämmor, och putsar.

Stavramarna består av tre laminerade delar. Total tjocklek 1,6 mm. Kanterna filas ner för att få en jämn yta pga. ojämnheter i etsningen. En del filande.

Underredet färdigmonterat med de gjutna hornblocken (Slaters). Underredet blir förvånansvärt styvt efter montering av alla delar trots att konstuktionen är väldigt slank.

När man kommit så här långt går det inte att låta bli att provmontera för att se hur det kommer att bli.

Tillverka slidskåpen. Höger och vänster.

trådarna ska representera bultförband och tjänar också till att flänsar och annat sitter kvar på rätt ställe under hela tillverkningen. Det är lätt att dessa små delar flyttar på sig under lödning av alla olika delar.

Kladdigt, men det blir bättre.

Så där då var slidskåp och kulisshållare klara för montering. Det blir mycket putsande för att få bort all överflödig lödtenn.

Monterade på plats.

Hjul och motor med växellåda provisoriskt monterade för kontroll att allt går fritt.

Panna och hytt på plats. En första "torrkörning" på bana har gått bra så här långt. Loket går bra i kurva och växlar. Nästa steg blir att montera koppelstänger, vevstakar och kuliss, så får vi se om det går lika bra då. De fjädrade axlarna verkar vara väl avvägda och loket väger närmare ett kilo i detta stadie.

Samtliga axlar är bromsade, dvs. 13 st som ska ha bromsblock. Stora för drivaxlarna och mindre för boggie. En himla massa pillgöra.

Tenderns boggier är klar för målning. Axlarna var från början tänkta att vara balanserade med en etsad arm, men det visade sig omöjligt att montera så den fick ersättas av en enkel pianotråd. En simpel och bra, eller bättre lösning eftersom axlarna också blev fjädrade. Mycket jobb med många detaljer. Pertinaxskivorna ska fästa fosfortråd för strömupptagning på samtliga hjul.

Sidoplåtarna till tendern är förstärkta på insidan med 0,55 mm plåt liksom gavlarna.

Sidor och gavlar ihoplödda.

Tendergavel mot hytten. Detta är utförandet i original. Senare så byggdes hytten om till sluten med dörr, och då anpassades tendergaveln. Bälgar och andra fotsteg bla. Även kolförrådet gjordes större genom att höja upp sargarna på lite olika sätt.

Tendern bakifrån med inbyggd verktygslåda i den bakre delen av kolbingen

När man kommit så här långt kan man inte låta bli att sätta ihop lok och tender för att se hur det blir. Nästan en halv meter B-lok.

Hjulen är från Slaters. Det finns mycket att välja på men aldrig exakt det man vill ha. I det här fallet var det rätt antal ekrar (plast) men något för stor diameter. 0,1 mm svarvades ner. Sen är uttaget för koppeltappen placerad i ekern och med för kort slaglängd. Detta åtgädas med en etsdetalj som löds fast i navet.

Koppeltappar på plats och motvikter löds fast mot hjulring och spacklas på baksidan med Pastic Padding.

Hjulen är renputsade och svärtade liksom axlar och hornblock. Koppelstänger, vevstakar exenter och annat är ihopskuvat så långt det är praktiskt möjligt. Testrullning är gjord och fungerade utan problem.

Tendern är kemiskt svärtad. Sen ska den putsas av så att svärtningdammet försvinner och ytan blir ganska jämt grafit till svart. Jag gör detta i stället för att grundmåla. Dom små detaljerna "försvinner" inte med den här metoden.

Underredet med högtalare monterad. Dekodern monteras på det platta partiet till vänster. Strömupptagning på alla 8 hjulen.

Tendern målad och kol i bingen. Koppel till loket gör via en kuliss med återfjädring. Tenderbuffertarna ska förses med träändar för att ligga an mot loket och på så vis få ett realistiskt mellanrum. Det är inte testat ännu i skarpt läge.

Färgen är Tamaiya halvblank. Vikt 500 gr. Tendern är litt A i original men byggdes om i flera omgångar. Först större kolförråd genom att höja sargen med brädlämmar och sedan med påbyggnad av plåt. I samband med att hytten byggdes om till sluten med dörrar fick tendergaveln ett annat utseende med bälganslutning. Fotsteg och räcken togs bort och en ny "matlåda" byggdes in i vattenförrådet.

Underredet är kemiskt svärtat och klart för målning.

Underredet är målat och detaljer är klara för montering.

Här är en del detaljer monterade men det återstår bromsanordningar, hjul, koppelstänger etc.

Underredet är klart så när som på det eltekniska. Belysning, strömupptagning och motoranslutning ska till och kopplas till tendern. Pannan är också den klar för målning. Planen är att pannplåten ska bli blånerad. Ungefär som domen kanske. Ett experiment på större yta ska provas först. Strömupptagningen blir endast på de bakre drivhjulen det går att dölja. Tederns hjul tar upp resten.

Sotluckan med sin spetsiga form liksom vindklyvarhytten. Allt för att minska luftmotståndet.

Panna med de elementära detaljerna. Injektorerna måste monteras sist när panna och hytt är permanent på plats.

Injektorer färdiga för montering. De ska dock svärtas först.

Pannan målad o "blånerad".

Provisoriskt monterad på underredet. En del detaljer kommer till vid den slutliga sammansättning.

Strömupptagningen i loket ligger bara på 3:je drivaxeln där det inte syns. Resten ligger på tenderns 4 axlar. Det gör att strömupptagningen är spridd över en större och säkrare sträcka. En liten kondensator hjälper också till. Dekoder och högtalare är monterade i tendern. Kablaget mellan tender och lok får föreställa vattenledningar för matning till pannan.

B 1037 på Junkersvik station. Klar för avgång. Projektet är avslutat. Det har varit ganska kompliserat, men än jag tänkt mig från början. Provkörningar med diverse problem, kortslutning, koppelstänger som går emot, urspårningar etc. Det mesta beror på snäv kurvradie och axlar och hjul som förskjuts i sidled. Efter alla tester och justeringar fungerar B-loket alldeles utmärkt. Det går dock inte att vända loket på vändskivan som bara är 15 m.

2 dec 2016